Fråga 2

JA

Ja, detta skulle ge socialtjänst och polis större möjligheter att erbjuda kvinnan stöd och skydd medan mannen sitter häktad.

NEJ

Fi verkar för ett förändrat rättssystem där en större andel av alla anmälda kvinnofridskränkningar och våldtäkter ska tas på allvar, utredas, leda till fällande dom och följas upp. Vad gäller sexualbrott och kvinnofridsbrott menar Fi att straffen bör skärpas, trots att partiet generellt inte verkar för skärpta straff. Däremot är Fi inte för skärpta häktningsregler generellt. Redan idag kan misstänkta för brott häktas vid särskilda skäl. Fi anser att skydd måste ges på många sätt beroende på situation.

NEJ

Vi vill inte ändra de nuvarande reglerna för häktning eftersom reglerna är generella och gäller oavsett vilket brott en person misstänks för. Men det finns mycket annat som måste göras för att förbättra skyddet för kvinnor och barn som är utsatta för våld. Det är till exempel väldigt viktigt att den misstänkte förövaren inte är kvar i den gemensamma bostaden, och vi vill att man ser över och skärper reglerna om kontaktförbud utifrån utsatta kvinnors och barns skyddsbehov. Vi har också föreslagit att särskilda trygghetsteam från socialtjänsten, polisen och kommunen ska inrättas för att hjälpa utsatta kvinnor med bland annat boende och trygghet.

NEJ

Förövare som utövar våld mot sin partner måste begränsas. Häktning är ett viktigt verktyg och redan idag kan en person som är skäligen misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst 1 år häktas. Det gäller bland annat om det finns en risk att personen fortsätter sin brottsliga verksamhet, såsom att fortsätta utöva våld mot sin partner. Det tycker vi är en bra ordning. Vi är också beredda att se över möjligheten att sänka gränsen för häktespresumtion. En utredning har föreslagit en sänkning från 2 år till 1,5 år, det är något vi kommer ta ställning till framöver. Det finns också andra viktiga verktyg vi kan använda för att skydda brottsoffer och begränsa förövare. Miljöpartiet vill bl.a. se en ökad användning av fotboja och att kontaktförbud ska kunna gälla större geografiska områden, som till exempel hela kommuner. Men forskning visar också att återfallsförebyggande åtgärder, där våldsutövare motiveras till att ändra sitt beteende och sluta utöva våld, är effektiva. Sedan 2021 har socialtjänstlagen ändrats och innebär numera att kommunernas socialtjänst ska verka för att den som utsätter närstående för våld ska ändra beteende och sluta göra det. Detta arbete är oerhört viktigt för att utrota våldet på sikt och vi vill se stärkta insatser på både kommunal och regional nivå - utan att tumma på insatserna för att skydda och stödja de våldsutsatta.

Se svar MP Riksdag

Se svar MP Riksdag

NEJ

Våld i nära relation är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem och därför vill Centerpartiet skärpa straffen till minst två år för att få till obligatorisk häktning. Vi ser olyckligt på att obligatorisk häktning sänks till ett års fängelse när det kan påverka tryggheten för stärkt vittnesskydd.

Se svar C Riksdag

JA

Att häktning inte är huvudregel när män är misstänkta för ett vålds- eller hedersrelaterat brott betyder att de är fortsatt på fri fot och kan söka upp sina brottsoffer. Lagen måste ändras så att fler häktas omedelbart om det finns misstanke om att en kvinna utsatts för ett våldsbrott.

JA

Detta är ett förslag som Moderaterna driver i riksdagen och har goda förhoppningar om att snart säkra en majoritet för.

JA

Vi är positiva till detta, det är en fråga som vi driver. Om gränsen för obligatorisk häktning sänks till ett straffvärde av 1 års fängelse innebär ett starkare skydd för brottsoffret genom att en våldsam man frihetsberövas och hålls borta från hemmet i direkt anslutning till brottet. Det gör att våldsutövare snabbt kan frihetsberövas och de utsatta skyddas.

JA

Om våldsutövande män inte frihetsberövas är risken för fortsatt våld stor, liksom risken att kvinnan utsätts för påtryckningar. Att sänka gränsen för obligatorisk häktning till ett års fängelse skulle innebära att betydligt fler kvinnor kan leva fritt från våld.

JA

Sverigedemokraterna har länge drivit detta krav. Moderaterna och Kristdemokraterna har med tiden anslutit sig till vår uppfattning i denna fråga, men till vidare saknas en riksdagsmajoritet eftersom övriga partier röstar emot.